IVO lyfter vikten av ett ledningssystem under webbinarium med RFEM

Den 27e maj 2025 annordnades ett webbinarium tillsammans med Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Riksförbundet för estetisk medicin (RFEM) och flera experter inom estetiska injektionsbehandlingar. 

Syfte och medverkande

Webbinariets mål var att förtydliga områden som ordinationer, vikten av ledningssystem och att besvara frågor från behandlare. MERIDIQ stod som värd och moderator, medan IVO representerades av Göran Olsson (enhetschef) och Petra Thell (projektledare för den nationella tillsynen).

RFEM medverkade genom ordföranden Sabina Lindahl (legitimerad sjuksköterska). Två erfarna läkare inom estetisk medicin deltog: dr. Arvin Yarollahi (specialistläkare och verksamhetschef) och dr. Richard Vikor (distriktsläkare och medicinskt ansvarig läkare) fanns med i panelen.

Tillsammans bidrog paneldeltagarna med myndighetsperspektiv, branschinsikter och praktiska erfarenheter.

Socialstyrelsens vs. IVO:s roller

En viktig punkt var att förtydliga myndigheternas olika roller. Socialstyrelsen fungerar som en normerande myndighet – de tar fram föreskrifter, allmänna råd och ger stöd till vårdgivare, exempelvis kring hur ledningssystem ska utformas. IVO, däremot, är tillsynsmyndighet och granskar att lagstiftningen följs i praktiken.

IVO uttalar sig inte om vad som är ”bra” eller ”dåligt” utöver lagkraven, utan bedömer om en verksamhet lever upp till de regler som finns. Panelen noterade att Socialstyrelsen och IVO tidigare var en gemensam myndighet, men att sedan 2013 är rollerna uppdelade för att skilja på stödjande normering och oberoende tillsyn.

Vanliga brister i IVO:s tillsyn

Petra Thell från IVO presenterade resultat från den nationella tillsynsinsats som påbörjades 2022 efter att lagen trätt i kraft. Hittills har IVO granskat ett stort antal kliniker (86 verksamheter under senaste granskningen som avslutades i november 2024) och funnit återkommande brister. De vanligaste problemen som lyftes fram var:

• Legitimation och kompetens: Förekomsten av olegitimerad personal som utför injektioner – i strid med lagen som kräver läkare, tandläkare eller sjuksköterska – samt fall där behandlingar getts till minderåriga under 18 år. Detta utgör allvarliga patientsäkerhetsrisker.
• Läkemedelshantering och ordination: Många kliniker saknade individuella skriftliga ordinationer från läkare. I stället har man förlitat sig på generella direktiv eller muntliga ordinationer, vilket enligt IVO inte är acceptabelt i planerad verksamhet som estetiska behandlingar.
  Dessutom förekom bristande läkemedelshantering, till exempel förvaring av injektionspreparat tillsammans med livsmedel, användning av utgångna eller illegalt importerade läkemedel.
• Dokumentation: I många granskade verksamheter saknades korrekta patientjournaler. Vissa kliniker hade ingen dokumentation alls utöver en hälsodeklaration kunden själv fyllt i.
  Ofta saknades väsentliga uppgifter som personnummer, behandlares namn eller ordinationer i journalen. IVO betonade att alla legitimerade yrkesutövare (och även personal som biträder) är skyldiga att föra patientjournal enligt patientdatalagen. På senare tid har dock förbättringar skett – fler kliniker har infört digitala journalsystem – men kraven på journalkvalitet kvarstår oförändrade.
• Ledningssystem och rutiner: En röd tråd i bristerna var avsaknaden av ett fungerande ledningssystem för kvalitetsarbete. Många kliniker saknade skriftliga rutiner och processer för hur vården ska bedrivas på ett säkert sätt.
  Utan tydliga riktlinjer för t.ex. hygien, läkemedelshantering och ansvarsfördelning riskerar verksamheten att bli personberoende och rättsosäker. Panelen underströk att ledningssystem är ett lagkrav även för estetiska verksamheter, precis som i övrig hälso- och sjukvård.
• Hygienrutiner: IVO fann brister i basala hygienkrav – exempelvis personal med långa naglar, smycken eller utsläppt hår, samt kliniker utan möjlighet till adekvat handtvätt.
  Även hantering av smittförande avfall var inte alltid enligt föreskrift. Sådana avvikelser ökar risken för infektioner och anses oacceptabla i vårdgivande verksamheter.
• Information och betänketid: Lagen ställer krav på att patienter får både muntlig och skriftlig information om behandlingen, samt minst 48 timmars betänketid före ett estetiskt ingrepp.
  IVO såg att flera verksamheter brast i att ge fullständig information eller säkerställa betänketiden, något som undergräver patienternas möjligheter att fatta informerade beslut.

Individuella vs. generella ordinationer

En omdiskuterad fråga under webbinariet var användningen av generella ordinationer jämfört med individuella. IVO klargjorde att varje estetisk injektionsbehandling bör föregås av en individuell medicinsk bedömning och ordination av läkare.

Generella ordinationer (ståendes ordinationer som gäller en grupp patienter eller behandlingar) får enligt regelverket bara användas mycket restriktivt, främst i akutvård eller liknande situationer – inte för planerade, frivilliga behandlingar som estetiska injektioner. Panelen diskuterade att även om generella ordinationer är vanliga inom t.ex. kommunal hemsjukvård, så är de inte lämpliga i den estetiska kontexten.

Slutsatsen var tydlig: för varje enskild patient ska det finnas en dokumenterad ordination baserad på den personens hälsotillstånd och behov, signerat av ansvarig läkare.

Utmaningar och vägen framåt

Webbinariet belyste både framsteg och utmaningar sedan lagändringen. På den positiva sidan har många seriösa kliniker höjt sin patientsäkerhet och kvalitet – t.ex. genom att skaffa bättre journalsystem, stärka hygienrutiner och se till att följa gällande ordinationskrav.

Paneldeltagarna vittnade om en ökad medvetenhet i branschen och en vilja att ”göra rätt” hos de flesta legitimerade utövarna. Samtidigt finns det fortsatt aktörer som medvetet kringgår reglerna. IVO berättade om oseriösa aktörer som håller sig undan tillsynen – till exempel genom att strunta i att registrera sin verksamhet, inte ta emot myndighetspost, eller flytta verksamheten till privata lokaler för att undvika inspektion.

Det förekommer att legitimerad personal ”lånar ut” sitt namn eller sin förskrivningsrätt till skönhetskliniker där obehöriga utför behandlingarna, eller att läkare förser olagliga aktörer med läkemedel som möjliggör deras verksamhet. Dessa fall utgör en stor risk för kunderna och är svåra att komma åt med nuvarande verktyg.

IVO uttryckte förhoppningar om nya befogenheter för att stärka tillsynen framöver. Myndigheten har vänt sig till regeringen med önskemål om kraftfullare verktyg. Ett exempel är möjligheten att utföra dolda testköp – att låta IVO-inspektörer boka in sig som kunder hos misstänkt oseriösa aktörer för att på plats kunna bevisa brott mot lagen.

Idag saknar IVO lagstöd för sådana undercover-inspektioner, men man hoppas på regeländringar som skulle ge möjlighet att exempelvis inspektera behandlingar i hemmamiljö och ingripa direkt när icke-legitimerade personer injicerar. Tillsvidare fortsätter IVO med traditionell tillsyn och samverkan med andra myndigheter, samtidigt som branschen uppmuntras att själv anmäla misstänkta aktörer och upprätthålla höga standarder.

Fortsatt dialog i branschen

Avslutningsvis betonades vikten av en fortsatt dialog och utbildning inom den estetiska sektorn. Genom öppna webbinarier och samarbeten mellan myndigheter, branschföreningar och behandlare kan otydligheter redas ut och bästa praxis spridas.

Panelen var överens om att alla seriösa aktörer – från enskilda kliniker till tillsynsmyndigheter – behöver arbeta tillsammans för att höja patientsäkerheten och stänga ute oseriösa utövare.

Webbinariet avslutades i en positiv anda där man uppmuntrade till fortsatt samverkan och erfarenhetsutbyte, så att den estetiska behandlingsbranschen kan utvecklas tryggt och professionellt under det nya regelverket.