Vad är skillnaden mellan patientlagen och patientsäkerhetslagen?

Patientlagen (2014:821) handlar om patientens ställning: information, samtycke och delaktighet. Patientsäkerhetslagen (2010:659) handlar om vårdgivarens och personalens ansvar för att förebygga vårdskador. Patientdatalagen (2008:355) styr journalföring och hantering av patientuppgifter. Förenklat: patientlagen gäller patientens rättigheter, patientsäkerhetslagen säkerheten och patientdatalagen dokumentationen.

Lagarna överlappar och hänvisar till varandra, men de har olika syften. Nedan går vi igenom vad var och en innebär och vad det betyder för en klinik.

Vad är patientlagen?

Patientlagen (2014:821) syftar till att inom hälso- och sjukvården stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet (1 kap. 1 §).

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om:

• information om hälsotillstånd, behandlingsmetoder, risker och eftervård (3 kap.),
• samtycke – vård får som huvudregel inte ges utan patientens samtycke (4 kap.),
• delaktighet och närståendes medverkan (5 kap.),
• val av behandlingsalternativ och ny medicinsk bedömning (7–8 kap.), samt
• synpunkter, klagomål och information efter en vårdskada (11 kap.).

Vissa bestämmelser gäller bara vård som har en region eller kommun som huvudman, till exempel vårdgarantin (1 kap. 2 §).

Vad är patientsäkerhetslagen?

Patientsäkerhetslagen (2010:659), ofta förkortad PSL, syftar till att främja hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (1 kap. 1 §). Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskada (1 kap. 6 §).

Begreppet vårdskada är brett. Det omfattar lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med vården (1 kap. 5 §). Det handlar alltså inte bara om fysiska skador.

Lagen reglerar bland annat anmälan till IVO:s vårdgivarregister (2 kap.), vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete (3 kap.), legitimation och behörighet (4 kap.), personalens skyldigheter, till exempel tystnadsplikt (6 kap.), och IVO:s tillsyn (7 kap.).

Vad innebär patientsäkerhetslagen för en klinik?

Enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren:

• planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls (1 §),
• vidta de åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador (2 §),
• utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada (3 §),
• anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, så kallad lex Maria-anmälan (5 §), och
• snarast besvara klagomål från patienter och närstående (8 b §).

Inom privat vård har personalen tystnadsplikt om patienters hälsotillstånd och personliga förhållanden (6 kap. 12 §). Läs mer om hur kliniker kan arbeta med patientsäkerhet och IVO:s regler.

Vad är skillnaden mellan patientlagen och patientsäkerhetslagen?

Patientlagen beskriver vad patienten har rätt att förvänta sig av vården. Patientsäkerhetslagen beskriver vad vårdgivaren och personalen måste göra för att vården ska vara säker. Patientdatalagen reglerar hur uppgifterna om patienten dokumenteras och skyddas.

Lag	SFS	Handlar om	Exempel på krav
Patientlagen	2014:821	Patientens ställning och rättigheter	Information, samtycke, delaktighet, val av behandlingsalternativ
Patientsäkerhetslagen	2010:659	Skydd mot vårdskada	Systematiskt patientsäkerhetsarbete, lex Maria, legitimation, tystnadsplikt
Patientdatalagen	2008:355	Journalföring och personuppgifter i vården	Journalens innehåll, signering, inre sekretess, loggkontroll, bevarande i minst tio år

Är patientdatalagen och patientsäkerhetslagen samma sak?

Nej. Hur patientuppgifter samlas in, dokumenteras, skyddas och bevaras regleras i patientdatalagen (2008:355), inte i patientsäkerhetslagen. Det är patientdatalagen som anger vad journalen ska innehålla och hur länge den ska sparas.

Patientdatalagen reglerar också den inre sekretessen. Den som arbetar hos en vårdgivare får bara ta del av uppgifter om en patient om hen deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete i vården (4 kap. 1 §). Läs mer i vad som ska dokumenteras enligt patientdatalagen och i vår genomgång av patientdatalagen för skönhetsvård.

Vilka regler gäller särskilt för estetiska behandlingar?

Estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar regleras i lag (2021:363). Den lagen anger uttryckligen att patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och patientskadelagen gäller för sådan verksamhet (6 §). Dessutom gäller bland annat följande:

• Estetiska injektionsbehandlingar får utföras av den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska (8 §).
• Behandlingar får inte utföras på någon under 18 år (9 §).
• Patienten ska informeras både muntligen och skriftligen om åtgärdens innebörd, väsentliga risker och följder (10 §).
• Det ska gå en betänketid innan behandlingen, och samtycke får lämnas först efter betänketiden (11–12 §§).
• Verksamheten står under IVO:s tillsyn och betalar en årsavgift (15–16 §§).

Lag (2021:363) har alltså egna regler om information och samtycke för estetiska behandlingar. Hälsodeklarationer och samtycken kan dokumenteras digitalt i ett journalsystem som MERIDIQ, men ansvaret för rutinerna ligger alltid hos vårdgivaren.

Vanliga frågor

Vad är patientsäkerhetslagen?

Patientsäkerhetslagen (2010:659) syftar till att främja hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den reglerar bland annat vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete, anmälningar till IVO, legitimation och personalens tystnadsplikt.

Vad innebär patientsäkerhetslagen för en vårdgivare?

Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten, förebygga vårdskador, utreda händelser som har medfört eller kunnat medföra vårdskada och anmäla händelser med allvarlig vårdskada till IVO.

Vad är patientlagen?

Patientlagen (2014:821) ska stärka och tydliggöra patientens ställning och främja integritet, självbestämmande och delaktighet. Den innehåller bland annat regler om information, samtycke och val av behandlingsalternativ.

Vad räknas som vårdskada?

Enligt 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen är vårdskada lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med vården.

Vilken lag styr journalföringen?

Patientdatalagen (2008:355). Den reglerar journalens innehåll, signering, behörigheter, inre sekretess och hur länge journaler ska bevaras.

Vem får utföra estetiska injektionsbehandlingar?

Enligt 8 § lag (2021:363) får estetiska injektionsbehandlingar utföras av den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska.