Vad ska en ordination innehålla?

En ordination är ett beslut av hälso- och sjukvårdspersonal som ska påverka en patients hälsotillstånd, till exempel att ge ett läkemedel. En läkemedelsordination ska enligt Socialstyrelsen dokumenteras i journalen med bland annat läkemedlets namn, form, styrka, dosering, administreringssätt, tidpunkter, behandlingstid, ordinationsorsak och plan för uppföljning eller avslut.

Vad är en ordination?

Socialstyrelsen definierar ordination som ett ”beslut av hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälso- och sjukvårdsåtgärd” (3 kap. 1 § i HSLF-FS 2017:37 om ordination och hantering av läkemedel).

En ordination kan alltså gälla mer än läkemedel, men i vardagligt tal menar man oftast en läkemedelsordination: beslutet att en viss patient ska få ett visst läkemedel, på ett visst sätt, under en viss tid.

Vad betyder ordinera?

Att ordinera betyder att besluta om en behandling för en enskild patient. Ordet används ofta som synonym till ”skriva ut”, men det är inte riktigt samma sak:

• Ordination är själva beslutet, som dokumenteras i patientjournalen.
• Förskrivning (recept) är när läkemedlet förordnas så att patienten kan hämta ut det på apotek.
• Rekvisition är när en behörig person beställer läkemedel till verksamheten, till exempel till en klinik.

Regler om recept och rekvisition finns i Läkemedelsverkets föreskrifter HSLF-FS 2021:75, medan Socialstyrelsens HSLF-FS 2017:37 styr hur ordinationen ska göras och dokumenteras.

Vad ska en läkemedelsordination innehålla?

Enligt 6 kap. 10 § HSLF-FS 2017:37 ska följande uppgifter dokumenteras för varje läkemedelsordination:

1. Läkemedelsnamn eller aktiv substans
2. Läkemedelsform
3. Läkemedlets styrka
4. Dosering
5. Administreringssätt
6. Administreringstillfällen
7. Läkemedelsbehandlingens längd
8. Ordinationsorsak, det vill säga den indikation som den som ordinerar anger som skäl
9. När och hur behandlingen ska följas upp eller avslutas
10. I förekommande fall varför läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel
11. Övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet

Några krav till är bra att känna till:

• Doseringen ska anges i ett strukturerat format.
• Vid en vid behovsordination ska även maxdos per dygn dokumenteras.
• Internationella enheter ska förkortas med E (6 kap. 11 §).
• Ordinationer ska dokumenteras strukturerat och i ett enhetligt format, och hållas samlade i journalen (6 kap. 9 och 12 §§). Socialstyrelsens allmänna råd är att dokumentationen görs elektroniskt.

Innan ordinationen görs ska den som ordinerar göra en lämplighetsbedömning utifrån bland annat patientens hälsotillstånd, ålder, kön, övrig läkemedelsanvändning, överkänslighet och eventuell graviditet eller amning. Läkemedlets kontraindikationer ska också vägas in (6 kap. 2 §). Den som ordinerar ska dessutom antingen planera en uppföljning eller bestämma ett slutdatum för behandlingen (6 kap. 5 §).

Vad ska en ordinationslista innehålla?

”Ordinationslista” är ett vardagligt ord. I regelverket heter det läkemedelslista, som Socialstyrelsen definierar som en ”lista med uppgifter om läkemedelsordinationer som avser en viss patient”.

En ordinationslista ska alltså innehålla patientens samtliga aktuella läkemedelsordinationer, var och en med uppgifterna i listan ovan. I praktiken bör det också framgå vem som har ordinerat och när, så att varje ordination går att följa upp och knyta till en ansvarig person. Om en ordination har lämnats muntligen och en sjuksköterska dokumenterar den, ska namnet på den som ordinerade och tidpunkten anges (6 kap. 15 §).

Exempel på en ordination från en estetisk klinik

Exemplet nedan visar hur fälten i en läkemedelsordination kan fyllas i vid en behandling med botulinumtoxin. Det är ett påhittat och förenklat exempel för att visa strukturen. Det innehåller medvetet inga doser och är inte medicinsk vägledning. Dosering och övriga uppgifter bestäms alltid av den ordinerande läkaren utifrån patienten och produktresumén.

• Patient: identifieras via journalen (namn och personnummer)
• Läkemedelsnamn/aktiv substans: [produktnamn], botulinumtoxin typ A
• Läkemedelsform: enligt produktresumén
• Styrka: enligt förpackning och produktresumé
• Dosering: [anges av läkaren per behandlingsområde, i E]
• Administreringssätt: injektion enligt produktresumén
• Administreringstillfälle: [datum för behandlingen]
• Behandlingens längd: engångsbehandling
• Ordinationsorsak: [estetisk indikation, till exempel rynkor i ett angivet område]
• Uppföljning/avslut: [planerat återbesök eller kontakt], ny bedömning inför eventuell ny behandling
• Utbyte mot likvärdigt läkemedel: ej aktuellt i exemplet
• Övriga uppgifter: till exempel beredning enligt produktresumén och vem som administrerar
• Ordinerande läkare: namn, datum och signering i journalen

Vem får ordinera läkemedel?

Enligt 5 kap. HSLF-FS 2017:37 får följande yrkesgrupper ordinera läkemedel i Sverige, men bara de läkemedel som de själva får förskriva eller rekvirera:

• Läkare
• Tandläkare och tandhygienister, inom sitt område
• Barnmorskor, de läkemedel de får förskriva
• Sjuksköterskor med särskild förskrivningsrätt, de läkemedel de får förskriva, samt vissa vaccinationer
• Optiker med särskild behörighet, vissa läkemedel

Apotekare har ingen förskrivningsrätt i Sverige. Veterinärer får förskriva läkemedel, men bara för behandling av djur.

För estetiska injektioner är utrymmet ännu snävare. Enligt Läkemedelsverkets vägledning får tandläkare inte förskriva läkemedel för estetiska injektioner, till exempel botulinumtoxin. Kliniker som drivs av sjuksköterskor eller tandläkare arbetar därför ofta med en medicinskt ansvarig läkare (MAL) som ordinerar. Läs mer i artikeln Vem får skriva ut en ordination?

Hur dokumenterar man ordinationer i ett journalsystem?

Vårdgivaren ska ha fastställda rutiner för ordination och hantering av läkemedel (4 kap. 2 § HSLF-FS 2017:37). Ett journalsystem med strukturerade fält för ordinationer gör det lättare att få med alla obligatoriska uppgifter, hålla ordinationerna samlade och visa vem som har ordinerat. MERIDIQ:s journal har stöd för att dokumentera ordinationer och låta en läkare granska och signera dem.

Skapa ett konto och testa MERIDIQ

Vanliga frågor

Vad betyder ordination?

En ordination är ett beslut av hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Oftast avses en läkemedelsordination, alltså beslutet att en patient ska få ett visst läkemedel.

Vad är en ordination av läkemedel?

Det är det dokumenterade beslutet om vilket läkemedel en patient ska få, i vilken form och styrka, med vilken dosering, hur och när det ska ges, hur länge, varför och hur behandlingen ska följas upp eller avslutas.

Vad är skillnaden mellan en ordination och ett recept?

Ordinationen är beslutet om behandling och dokumenteras i journalen. Receptet är förskrivningen som gör att patienten kan hämta ut läkemedlet på apotek. Läkemedel till en kliniks lager beställs i stället via rekvisition.

Vad är skillnaden mellan ordinationslista och läkemedelslista?

I praktiken ingen. Läkemedelslista är termen i Socialstyrelsens föreskrifter och betyder en lista med uppgifter om läkemedelsordinationer som avser en viss patient. Ordinationslista är ett vardagligt ord för samma sak.

Måste en vid behovsordination innehålla maxdos?

Ja. Om doseringen anges som vid behov ska även maxdos per dygn dokumenteras, enligt 6 kap. 10 § HSLF-FS 2017:37.

Vem får ordinera botulinumtoxin till en estetisk behandling?

En läkare. IVO konstaterar att det endast är läkare, eller den som har särskilt förordnande, som får förskriva läkemedel till estetiska injektionsbehandlingar. Tandläkare får enligt Läkemedelsverket inte förskriva läkemedel för estetiska injektioner, och sjuksköterskors förskrivningsrätt gäller bara vissa angivna läkemedel. Sjuksköterskor och tandläkare får däremot utföra injektionen enligt lagen om estetiska injektionsbehandlingar.