Vem kan anmäla en person eller klinik till IVO

En formell anmälan med klagomål till IVO får göras av patienten själv, eller av en närstående om patienten inte kan anmäla, till exempel om patienten har avlidit (patientsäkerhetslagen 7 kap. 10 §). Vem som helst kan däremot lämna information om brister via IVO:s formulär Berätta för IVO. Vårdgivare har dessutom egna anmälningsskyldigheter, bland annat lex Maria.

Vad är IVO?

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är den myndighet som har tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även kliniker som utför estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar, som står under IVO:s tillsyn enligt 15 § lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.

Vem kan anmäla till IVO?

Det finns tre olika vägar in till IVO, och de fungerar på olika sätt:

• Formellt klagomål. Får göras av den patient som saken gäller. Om patienten har avlidit, är medvetslös eller av annat skäl inte kan ta ställning, får en närstående anmäla i patientens ställe. Om patienten bara behöver praktisk hjälp kan en närstående hjälpa till, men patienten står då fortfarande som anmälare (IVO).
• Information och tips. Vem som helst kan lämna information om brister via Berätta för IVO, och enligt IVO kan man välja att vara anonym. Informationen används i IVO:s riskanalyser men blir inget klagomålsärende.
• Vårdgivarens anmälningar. Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria, PSL 3 kap. 5 §). Vårdgivaren ska också anmäla om en legitimerad person som arbetar eller har arbetat hos vårdgivaren kan utgöra en fara för patientsäkerheten (PSL 3 kap. 7 §). Även apotek har anmälningsskyldighet i vissa fall.

Vårdpersonal ska inte använda klagomålsvägen för händelser som rör enskilda patienter. De ska i stället rapportera vårdskador och risker i verksamhetens avvikelsesystem.

Vad ska man göra innan man anmäler till IVO?

Klaga först hos den klinik eller mottagning där du fick vården. Vårdgivaren är skyldig att ta emot klagomål från patienter och närstående, besvara dem snarast och ge en förklaring till vad som hänt, samt i förekommande fall beskriva vilka åtgärder som vidtas (PSL 3 kap. 8 a–8 b §§). IVO utreder som huvudregel ett klagomål först när vårdgivaren har fått chansen att svara, och kan annars skicka klagomålet vidare till vårdgivaren (PSL 7 kap. 12 §).

Gäller det vård som bedrivs av eller på avtal med en region eller kommun kan du också få hjälp av patientnämnden. Patientnämndens uppdrag omfattar just den offentligt finansierade vården (lag (2017:372) 1 §). Har du behandlats på en privat estetisk klinik utan regionavtal vänder du dig därför direkt till kliniken.

Vad kan man anmäla till IVO?

IVO gör alltid en bedömning av om ett klagomål ska utredas. Enligt PSL 7 kap. 11 § ska IVO utreda klagomål som gäller:

• kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som uppkommit i samband med vården och som är bestående och inte ringa,
• skada som har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller till att patienten har avlidit,
• tvångsvård och isolering enligt särskilda lagar, och
• händelser som allvarligt har påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.

IVO får utreda även andra klagomål, men gör det inte alltid. IVO får avstå från att utreda händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden, och prövar inte frågor om ekonomisk ersättning. Ersättning för vårdskador hanteras enligt patientskadelagen (1996:799), som också gäller för estetiska behandlingar.

Hur gör man en IVO-anmälan?

1. Framför först klagomålet till vårdgivaren och invänta svaret.
2. Anmäl via IVO:s e-tjänst, eller med IVO:s blankett om du inte kan använda e-tjänsten. Bilagor behövs inte, eftersom IVO hämtar in det som behövs.
3. Ange vilken vårdgivare eller personal klagomålet gäller, vad som hände, när det hände samt ditt namn och din adress (PSL 7 kap. 14 §). Lagen säger bör, inte ska. Du behöver inte namnge en viss person.
4. Gör anmälan så snart du kan, och helst inom två år från händelsen.

Tänk på att uppgifterna i en klagomålsanmälan har lågt sekretesskydd och kan lämnas ut till allmänhet och media.

Vad händer efter en IVO-anmälan?

Enligt IVO går ett klagomålsärende till så här:

1. IVO bedömer om klagomålet ska utredas och lämnar ett skriftligt besked om det.
2. Om IVO utreder skickas anmälan till vårdgivaren och den berörda personalen, som får beskriva sin bild av händelsen. IVO begär samtidigt in journaler och andra handlingar.
3. När utredningen är klar skickas ett förslag till beslut. Anmälaren, vårdgivaren och personalen får lämna synpunkter innan IVO fattar sitt slutliga beslut (PSL 7 kap. 18 §).
4. Beslutet skickas till anmälaren, vårdgivaren och berörd personal. Där tar IVO ställning till om vården har följt lagar och föreskrifter och om den har varit lämplig med hänsyn till patientsäkerheten.

IVO anger själv aktuella handläggningstider på sin klagomålssida. Dessa varierar över tid, så kontrollera dem där.

Hur anmäler man en läkare?

En läkare anmäls på samma sätt som all annan vård, alltså genom ett klagomål via IVO:s e-tjänst efter att du har klagat hos vårdgivaren. Ett beslut i ett klagomålsärende inskränker inte i sig läkarens rätt att arbeta. Om IVO ser allvarliga brister kan myndigheten däremot inleda en separat utredning av läkarens yrkesutövning. Om det finns skäl för prövotid, återkallad legitimation eller begränsad förskrivningsrätt anmäler IVO saken till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som fattar beslutet (PSL 7 kap. 30 §). Samma sak gäller sjuksköterskor och tandläkare.

Vad är lex Maria?

Lex Maria är vårdgivarens skyldighet att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO. Anmälan ska göras snarast, och vårdgivarens egen utredning av händelsen ska bifogas (PSL 3 kap. 5 §). Eftersom patientsäkerhetslagen gäller för estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar (lag 2021:363, 6 §) omfattar skyldigheten även estetiska kliniker. Anmälan görs via IVO:s e-tjänst för lex Maria. Läs mer om patientsäkerhet och arbete enligt IVO:s regler och om skillnaden mellan patientlagen och patientsäkerhetslagen.

Vad händer om din klinik blir anmäld?

Om IVO utreder ett klagomål mot din klinik får du anmälan och IVO:s begäran om handlingar, oftast patientjournalen och ett yttrande. Du är skyldig att lämna över det material IVO behöver för sin tillsyn (PSL 7 kap. 20 §). IVO anger en tid för yttrandet, och ärendet kan avgöras även om inget yttrande kommer in. Det här gör skillnad i praktiken:

• Ha en fungerande klagomålshantering. Ta emot klagomål, svara snabbt och sakligt, förklara vad som hänt och vad ni gör åt det. Ett bra svar löser ofta ärendet innan det når IVO.
• Låt journalen vara ert underlag. IVO bedömer vården utifrån det som är dokumenterat. Journalen ska bland annat innehålla vilken information patienten fått och vilka behandlingsval som gjorts (patientdatalagen 3 kap. 6 §). Det som inte är dokumenterat blir svårt att visa.
• Utred avvikelser. Händelser som har medfört eller kunde ha medfört en vårdskada ska utredas (PSL 3 kap. 3 §). Allvarliga händelser ska anmälas enligt lex Maria.

Ett journalsystem med inbyggd avvikelsehantering, som MERIDIQ, gör det enklare att hålla dokumentationen samlad och spårbar om IVO begär in den.

Vanliga frågor

Kan vem som helst anmäla till IVO?

Nej. Ett formellt klagomål får bara göras av patienten, eller av en närstående om patienten inte själv kan anmäla. Vem som helst kan däremot lämna information om brister via Berätta för IVO.

Kan man anmäla anonymt till IVO?

Information via Berätta för IVO kan lämnas anonymt. Ett formellt klagomål kan inte vara anonymt, eftersom anmälan ska innehålla anmälarens namn och adress och IVO behöver veta vilken patient det gäller.

Måste jag klaga hos kliniken först?

Ja, som huvudregel. IVO utreder klagomål först när vårdgivaren har fått möjlighet att besvara dem.

Finns det en tidsgräns för att anmäla till IVO?

IVO får avstå från att utreda händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden, så anmäl helst inom två år.

Kan jag få ersättning genom IVO?

Nej. IVO prövar inte frågor om ekonomisk ersättning. Ersättning för vårdskador söks enligt patientskadelagen, via vårdgivarens patientförsäkring.

Måste jag veta namnet på den som behandlade mig?

Nej. Det räcker att beskriva vem det gäller, till exempel ”sjuksköterskan som gav behandlingen”. IVO begär in personuppgifterna från vårdgivaren.